Uvesa å så: Homestays

Eftersom hotell knappast visar en heltäckande bild av ett land (plus att det blir hiskeligt dyrt under en tvåveckorsturne!) bodde vi den mesta tiden hemma hos vanliga amerikanska familjer, så kallade homestays.
 
Som med allt kan man dra både nit- och vinstlotter, det gällde även med värdfamiljeriet. 
 
Till exempel kan man bo hos en i sinnet gammal gammal dam där det inte dröjde mer än fem minuter efter ankomst för henne att visa sin sons bröllopsalbum och där värmen gick sönder under natten och vi låg i fjorton grader huttrandes. 
 
Hon hade kanske inte alla hästar i stallet men kaniner på toan fanns där ingen brist på iallafall!
 
 
För någon anledning verkar många ha svårt för att ha koll på det där med vegetarianer
 
Min trogna homestays-vän Johanna fick många gånger förklara vad som egentligen innebär att vara vegetarian och att man faktiskt äter mer än morötter och salladsblad.
 
 
Så kan man ju dra vinstlotten också.
 
Sex av oss fick turen att hamna på en riktig amerikansk ranch långt ute på landet.
 
 
 
 
 
Det var golfbilsrace, badankeblåsning och lekar, det skämtades hit och dit och tillsammans med våra värdar och deras grannar bjöds vi på en fantastisk måltid i det stora huset. 
Tänk vad festligt!
 
 
 En av nätterna sov jag i en skranglig och smal överslaf hos en tjej på ett universitet. Vet inte vad som var värst, att det inte fanns några som helst skyddsräcken på den smala sängen eller att jag i förkylningsglömskan hade glömt ta med mig snytpapper upp i fågelnästet.
 
DÄRFÖR blev det extra festligt att nästkommande natt få en typiskt välbärgad värdfamilj där det inte var konstigt alls att få sova i varsin kingsize-dubbelsäng. Värdarna var verkligen störtsköna och vi pratade långt och länge om allt mellan sverige och amerika.
 
Bra grej det där med homestays alltså!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du en egen blogg?

Om du har något på hjärtat:

Trackback
RSS 2.0